Människa eller algoritm?


Människa eller algoritm?

Matematiska beräkningar har visat sig vara överlägsna den mänskliga bedömningen vid nyanställningar. Eller är det kanske inte så enkelt?

Hedengren Media

Erik Larsson
Hedengren Media


Den snabba tekniska utvecklingen ger sig tillkänna på alla tänkbara sätt och områden. En av de senaste trenderna är att använda algoritmer, så kallad mekanisk tolkning, för att hitta rätt personal vid nyanställningar.

I en omfattande studie, som refereras av psykologen Victor Moberg på HRbloggen, följdes en grupp upp avseende hur högt deras chefer skattade deras prestation och förmåga att utvecklas i sin roll. Resultatet visar att den mekaniska tolkningen överträffade den mänskliga bedömningen; algoritmens träffsäkerhet är med andra ord väsentligt bättre än den traditionella rekryterarens.

Hur kan det här komma sig?

Enligt forskarna beror de brister som även rutinerade rekryterare har på den mänskliga naturens komplexitet, vilket inte minst visar sig i samspelet med andra. Även om den som rekryterar personal är erfaren och medveten om riskerna med förutfattade meningar är det omöjligt att vara helt neutral.

Victor Moberg exemplifierar med hur våra hjärnor påverkas av sådant som sömn och blodsockernivå eller om vi har haft en konflikt där hemma. Men det kan också handla om att vi som vuxna påverkas av hur våra föräldrar till exempel pratade om människor från andra kulturer, eller huruvida vi är intresserade av mode eller inte.

Det är sådant bagage som en algoritm inte belastas av – den är fullständigt neutral och opåverkbar av yttre faktorer och kan dessutom dra nytta av den samlade kunskapen på området.

Det ska samtidigt poängteras att den mekaniska tolkningen inte är oproblematisk. Det framkom med all tydlighet när 650 chefer skulle rekryteras till Nya Karolinska. För att få en snabb gallring av de sökande köpte sjukhuset in ett kombinerat intelligens- och personlighetstest för att få en objektiv likabehandling av alla kandidater.

Det hela gick till så att man med hjälp av en matematisk modell mekaniskt vägde ihop de olika testerna. På så vis hoppades man identifiera vilka sökande som hade bäst förutsättningar för ledarskap och därmed hitta rätt person till rätt arbetsuppgift.

Kritiken lät inte vänta på sig. De egenskaper som testet vägde mot varandra visade sig nedvärdera sådant som vänlighet, värme och förmåga att samarbeta. Orsaken var att man från arbetsgivarens sida ansåg att en persons sociala förmåga är mindre betydelsefull än andra egenskaper för att avgöra vem som har bäst möjligheter att fungera som chef.

Kanske är det så att det inte är varken/eller utan både/och när personal ska rekryteras? Eller för att avsluta med ett par tips från psykologen Victor Moberg:

  • Låt den mänskliga hjärnan göra det den gör bra, till exempel att känna av hur en person interagerar och anpassar sig på ett relevant sätt i en intervju, eller analysera vilka krav ett arbete ställer på en person.
  • Låt algoritmen sköta sammanvägningen av observationerna; i slutskedet av bedömningsprocessen, när information hämtats in från tester och andra källor och ska vägas samman, har algoritmen sitt tydligaste värde.
Publicerad 2017-01-31


Senaste artiklarna

Så mycket tjänar chefen
Vill du tjäna bra? Se då till att vara man och få jobb som finansdirektör i ett privat företag med säte i Stockholm.
Lagt in 17 augusti på Startsida, Informationsteknik, Ingenjör och teknik, Chefsjobb och personal, Detaljhandel och service, Industri och hantverk, Försäljning och kommunikation, Undervisning, Kontor och ekonomi, Socialt och hälso- och sjukvård, Övriga jobb, Företag
Här finns jobben i framtiden!
Arbetsförmedlingen gör regelmässiga prognoser för att identifiera branscher med goda framtidsutsikter. Här följer några exempel på yrken med mycket stora möjligheter under de kommande 5-10 åren.
Lagt in 1 augusti på Startsida, Informationsteknik, Ingenjör och teknik, Chefsjobb och personal, Detaljhandel och service, Industri och hantverk, Försäljning och kommunikation, Undervisning, Kontor och ekonomi, Socialt och hälso- och sjukvård, Övriga jobb, Företag
Unga kvinnor stressar mest
Nästan fyra av tio kvinnor upp till 34 år upplever negativ stress på jobbet, medan män i samma ålder är de som är minst stressade av alla grupper.
Lagt in 17 juli på Startsida, Informationsteknik, Ingenjör och teknik, Chefsjobb och personal, Detaljhandel och service, Industri och hantverk, Försäljning och kommunikation, Undervisning, Kontor och ekonomi, Socialt och hälso- och sjukvård, Övriga jobb, Företag
Vinnare eller förlorare på att plugga vidare?
Lönestatistiken visar att det för många akademiker hade varit lönsammare att börja jobba direkt efter gymnasiet istället för att studera vidare.
Lagt in 1 juli på Startsida, Informationsteknik, Ingenjör och teknik, Chefsjobb och personal, Detaljhandel och service, Industri och hantverk, Försäljning och kommunikation, Undervisning, Kontor och ekonomi, Socialt och hälso- och sjukvård, Övriga jobb, Företag
Framgången väntar runt hörnet
Ingen annan kan bestämma hur dina mål ser ut; de måste du sätta upp på egen hand. Vet du bara vart du vill nå kommer också motivationen som ett brev på posten.
Lagt in 16 juni på Startsida, Informationsteknik, Ingenjör och teknik, Chefsjobb och personal, Detaljhandel och service, Industri och hantverk, Försäljning och kommunikation, Undervisning, Kontor och ekonomi, Socialt och hälso- och sjukvård, Övriga jobb, Företag
Annons:
Cookies på Jobbsafari

Vi använder cookies för trafikmätning och för att optimera webbplatsens innehåll. Det kommer att lagras cookies från Jobbsafari och våra partners. Genom att fortsätta använda vår webbplats godkänner du våra cookies på din dator. Läs mer om våra cookies.