Gränsen mellan arbete och fritid


Gränsen mellan arbete och fritid

I takt med att arbetslivet förändras ställs nya krav på både arbetsgivare och anställda. Det gäller bland annat att säkerställa att gränsen mellan arbete och fritid inte suddas ut.

Hedengren Media

Erik Larsson
Hedengren Media


Förändringarna i arbetslivet avspeglas på olika sätt. Ett exempel är att företag till följd av globalisering och ökad konkurrens behöver vara mer flexibla för att klara snabba omställningar. Det här visar sig bland annat genom att man i högre utsträckning än tidigare använder bemanningsföretag eller projektanställningar för att anpassa sig till konjunktursvängningar.

Men det finns också en kategori personal som utgör kärnan i ett företag – och alltså inte är utbytbar – speciellt i kunskapsintensiva branscher. De kan i stor utsträckning själva styra sitt arbete utifrån företagets övergripande mål och därmed arbeta tämligen fritt både när det gäller tid och plats, så länge de levererar inom givna tidsramar. Båda de här kategorierna medarbetare är exempel på det som brukar kallas gränslöst arbete.

För att beskriva det gränslösa arbetet kan man använda begrepp som flextid och distansarbete. Det är en trend som sprider sig ganska snabbt över arbetsmarknaden även om det fortfarande är vanligast inom branscher som IT, finans, forskning och läkemedelsindustri.

Fördelen är att företagen kan anpassa sig till förändringar i efterfrågan och därmed organisera verksamheten mer kostnadseffektivt. För den enskilde innebär det en möjlighet att anpassa arbetet till tillvaron i övrigt eftersom man kommer ifrån låsningar som att behöva vara på en viss plats under en viss tid eller att styras av fasta arbetsbeskrivningar och samarbetsformer. Det är en stor fördel inte minst för småbarnsföräldrar.

Men det finns även en annan sida av fenomenet. Det gränslösa arbetet kan innebära en risk för att arbetet tränger sig in i privatlivet genom att vi alltid är uppkopplade och därmed tillgängliga under alla tider på dygnet. I många fall kan det faktiskt vara så att flexibiliteten i själva verket gör att vi arbetar mer jämfört med hur det traditionellt har sett ut i arbetslivet.

Vad innebär då det? Jo, den som alltid är nåbar, eller i alla fall upplever att han eller hon måste vara det, får ett ökat stresspåslag och har därmed svårare att hålla distans till sitt arbete och ta vara på sin fritid. Det gör i sin tur att tiden för vila och återhämtning blir för kort med negativa effekter på såväl sömn som hälsan i övrigt.

Det här är ett område som Christin Mellner, forskare vid Stockholms universitet, har specialiserat sig på. Hon menar att det måste finnas en fungerande gränskontroll. Det ställer krav på både arbetsgivaren och den anställde. Det är till exempel viktigt att verksamheten styrs av tydliga mål och att medarbetarna får återkoppling på sitt arbete. Den enskilde måste å sin sida självständigt organisera sitt arbete och – inte minst – kunna avgöra när man är klar med en arbetsuppgift samt ha förmågan att säga nej och sätta gränser.

I en intervju med Psykologifabriken betonar Christin Mellner att arbetstagare måste bli medvetna om hur de förhåller sig till den nya tekniken, det vill säga hur man läser, skriver och besvarar jobbmail, samtal och sms utanför den ordinarie arbetstiden. Det gäller att ta reda på vad som förväntas av oss och varifrån förväntningarna kommer.

Man kan även se över hur mycket man faktiskt jobbar och försöka organisera arbetet så att man håller sig inom sin avtalade arbetstid, säger hon.

Och när det gäller chefernas ansvar?

Som chef ska man vara medveten om att man är den som anger normen för medarbetarna och präglar kulturen på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att vara en förebild och stötta medarbetarna i deras gränssättning, vilket kan handla om att gå från arbete i normal tid och inte maila medarbetare sena vardagkvällar, helger eller semestrar annat än i undantagsfall.

Publicerad 2016-07-01


Relaterade artiklar

Hållbart arbetsliv
Hållbart arbetsliv
En titt på den senaste tidens rapporter visar på en kraftig ökning av sjukskrivningar som är kopplade till den psykosociala hälsan. Dessutom tycks situationen i Sverige vara värre än i övriga EU.
Lagt in 1 oktober på Chefsjobb och personal
Tio tecken på en dålig chef
Tio tecken på en dålig chef
Bra ledarskap handlar om att undvika fällor som gör dig till en dålig chef. Time Magazine har listat tio tecken i tiden på välmenande beslut som ofta slår fel.
Lagt in 1 september på Chefsjobb och personal
Ta vara på nej-sägarna
Ta vara på nej-sägarna
I nästan alla arbetsgrupper finns någon person som irriterar de övriga medarbetarna. Jobbigt förstås, men de oppositionella kollegerna kan i själva verket vara nyckeln till bättre arbetsresultat.
Lagt in 1 augusti på Chefsjobb och personal
Surdeg - en chefstrend man vill vara utan
Surdeg - en chefstrend man vill vara utan
I köket är det trendigt att baka med surdeg. I chefsvärlden är det en växande trend man helst varit utan. Surdegar som jäser på skrivbordet kostar i energi och stress.
Lagt in 1 juni på Chefsjobb och personal
Räkna med nya karriärvägar i framtiden
Räkna med nya karriärvägar i framtiden
Företagen måste bli bättre på att bevaka omvärldsfaktorer och kommande trender för att kunna rekrytera medarbetare som är rustade för morgondagens utmaningar.
Lagt in 1 maj på Chefsjobb och personal
Annons:
Jobbsafari app