Doktorsexamen ingen garanti för lönelyft


Doktorsexamen ingen garanti för lönelyft

Allt fler ingenjörer väljer att doktorera. Men en framtida prestigefull titel är ingen garanti för ett rejält lönelyft. Det framgår av siffror från medlemsförbundet Sveriges ingenjörer.


Olle Häggström, matematisk statistiker som 1994 disputerade vid Chalmers tekniska högskola, driver en egen blogg och ger sig ofta in i debatten kring forskning. Han kan köpa att en doktorsexamen kan vara attraktiv för att flytta fram sina positioner på arbetsmarknaden, men vänder sig emot att titeln är själva poängen för att vinna mark i relationen med andra länder, där en doktor är något väldigt fint och förnämt. Nej, för Olle Häggström är forskningen själva grejen, att arbeta systematiskt och tänka kreativt.

”Målet för all forskning är att hitta fram till nya insikter om den verklighet vi lever i, och jag tror inte att det är någon större överdrift att hävda att det bara är den som har den rätta glöden och begäret i jakten på dessa nya insikter som ocksa kan uppbåda den kreativitet som behövs för verkliga forskningsframsteg,” skriver han.

Men om man nu tänker sig att forskarutbildningen ska ge klirr i kassan, vad finns det utsikter om det? Tja, inte så ljusa, åtminstone om man är ingenjör.

Allt fler doktorer

Generellt sett har forskarutbildningen vuxit kraftigt i Sverige under de senaste 50 åren. Enligt Universitetskanslerämbetet (UKÄ) ökade antalet doktorsexamina från 700 till 2800 per år mellan åren 1973 och 2014.

Särskilt gäller det teknik, men det är viktigt att påpeka att många doktorander kommer från andra länder och många lämnar också landet efter sin examen.

De tekniska högskolorna har haft pengar och resurser att bygga ut forskarutbildningen och locka hit många utländska doktorander. Det är en delförklaring till den stora ökningen av teknologie doktorer, säger Ingrid Pettersson på UKÄ till Ingenjören, Sveriges ingenjörers medlemstidning.

Liten löneskillnad

I Sverige är skillnaden liten i ingångslön mellan en civilingenjör och en teknologie doktor. Först efter omkring 15 år i arbetslivet börjar lönerna skjuta i höjden.

I privat sektor tjänar då en civilingenjör som disputerat runt 4000 kronor mer i månaden än sin kollega som inte gjort det.

I statlig sektor går det snabbare och med tiden blir gapet också betydligt större. Här talar vi om löneskillnader på blygsamma 2500 kronor i begynnelsen till 12000 kronor när skillnaderna är som störst.

Anställningarna finns framförallt på högskolor och universitet där en doktorsexamen är ett måste för att kunna göra karriär.

Läs mer: ingenjören.se

Publicerad 2016-06-01


Senaste artiklarna

Prata inte lön oförberedd
Prata inte lön oförberedd
Tycker du att det är jobbigt när det drar ihop sig till lönesamtal? Lugn bara, det finns gott om matnyttiga tips för att du ska känna dig trygg och nå ett bra resultat.
Lagt in 1 mars på Startsida, Informationsteknik, Ingenjör och teknik, Chefsjobb och personal, Detaljhandel och service, Industri och hantverk, Försäljning och kommunikation, Undervisning, Kontor och ekonomi, Socialt och hälso- och sjukvård, Övriga jobb, Företag
Vem sa att 90-talister är självupptagna latmaskar?
Sex av tio i åldern 23-29 år vill ha ökat ansvar på sin arbetsplats. Det är dessutom väsentligt fler unga som strävar mot att få en chefsposition jämfört med de som är tio år äldre.
Lagt in 1 februari på Startsida, Informationsteknik, Ingenjör och teknik, Chefsjobb och personal, Detaljhandel och service, Industri och hantverk, Försäljning och kommunikation, Undervisning, Kontor och ekonomi, Socialt och hälso- och sjukvård, Övriga jobb, Företag
Akut lärarbrist kräver nya grepp
Akut lärarbrist kräver nya grepp
Höjda löner och prova på-tjänster – den akuta lärarbristen i Sverige tacklas på olika sätt. Och inom en snar framtid väntar nya utmaningar på grund av en ålderstigen lärarkår.
Lagt in 1 september 2016 på Undervisning
Mikroutbildning – effektiv kunskapsinjektion
Mikroutbildning – effektiv kunskapsinjektion
Kunskapssamhället innebär att vi ständigt måste vara beredda att lära oss nytt. Men det är lättare sagt än gjort med tanke på att tid numera är en bristvara.
Lagt in 1 augusti 2016 på Undervisning
Nyanlända blir lösning på lärarbrist
Nyanlända blir lösning på lärarbrist
Den stora flyktingströmmen till Sverige sätter press på skolorna. Behovet av nya lärare är enormt och en del av lösningen finns bland de nyanlända.
Lagt in 1 april 2016 på Undervisning
Annons:
Cookies på Jobbsafari

Vi använder cookies för trafikmätning och för att optimera webbplatsens innehåll. Det kommer att lagras cookies från Jobbsafari och våra partners. Genom att fortsätta använda vår webbplats godkänner du våra cookies på din dator. Läs mer om våra cookies.