Lång och lugn lunch lönande

Av Fayme Alm

Genväg blir ofta senväg. En alltför hastig lunch kan ge samma resultat. Kortlivad mättnadskänsla, magknip och energibrist redan efter någon timme är några av de oönskade effekter som en lunch i högt tempo och otrivsam miljö kan orsaka. Med en lång och lugn lunch kan andra resultat bli möjliga.

Magen och hjärnan kommunicerar. Det är vad senare tiders vetenskap lärt oss. Magen sänder signaler och berättar för hjärnan vad och hur mycket vi ätit. För att kunna tyda signalerna krävs det först och främst att vi låter måltiden ta tid. Då kan lunchen ge flera positiva effekter. Det menar Maria Lennernäs, professor i mat och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning vid Högskolan i Kristianstad. Hon förespråkar en lunch på minst 30 minuter eftersom man till exempel kan behöva byta kläder, gå till annan lokal, vänta vid mikrougnen eller ta sig tid till något annat förutom att äta.

”Själva ätandet bör ta minst 20 minuter, om vi ska tränas i att äta lagom och må bra. Det tar en stund för magen att berätta för hjärnan vad och hur mycket vi ätit. När det sker, säger hjärnan ’stopp’. Äter vi för snabbt hinner vi fylla magen med för mycket, utan att hjärnan hänger med. Det är hjärnan som har ansvar för att vi inte äter för mycket eller för lite i förhållande till vår kroppsvikt och våra behov. Är det stressigt minskar saliven, maten smakar sämre, vi sköljer ned maten otuggad med dryck och får lätt obehag från magen.”

Lunchen bör bestå av 25-35 procent av dygnsintaget, men allt beror på vilken person man är. Fysiskt aktiv ung man – fysisk inaktiv äldre kvinna är ytterligheterna, menar Maria Lennernäs.

Så stekt fläsk med löksås kan vara rätt lunch för den med fysiskt krävande arbete, men fel för den med stillasittande jobb. Det gäller att hitta den mättnad som stämmer mot ens behov genom att balansera näring och energi samt få rätt storlek på portionerna.

Miljöfaktorer viktiga
Men det är mer än tidsfaktorn och matens sammansättning som har betydelse för lunchens effekt. Äter man i en personalmatsal, ska ljuset där hellre vara varmt än kallt, färgerna på väggarna milda och inte för starka, akustiken dämpad och maten ha en tilltalande presentation. Allt för att bidra till att lunchen ska ge rätt mättnadskänsla.

”Mättnadskänslor ur spel får oss att bli feta eller för magra. Mättnaden kräver att vi tittar på maten, tuggar och luktar på den samt äter i långsam takt. När vi äter i lugn och ro bildas oxytocin, ett hormon som är kroppens anti-stress hormon som hjälper oss att varva ned, sänka blodtrycket, återhämta oss, stärka immunförsvaret och bli lite sociala mot varandra.”

I Sverige äter människor ofta 40 procent av matintaget under arbetstiden, fikat inräknat. Matens sammansättning är givetvis viktig för att vi ska få i oss det som vi behöver, men den sociala gemenskapen har också stor betydelse, menar Maria Lennernäs.

”För många ensamstående är lunchen enda möjligheten att äta med andra. Människan som varelse är mycket social och att tvingas äta ensam är ett nederlag och en brist för många.. Lunchen kan vara en pina för den som inte har någon att äta med, för den som är fet och känner sig granskad. Samtidigt bör man inte avstå från lunchen. För arbetsinsatserna gäller att en hungrig person får stresshormoner som tar fokus från arbetsuppgifterna. En hungrig människa blir irritabel, otålig, rastlös. En meningsfull lunch får oss att låta bli att tröstäta kaffebröd och sötsaker, en god lunch stärker kroppens dygnsrytm vilket har en stor betydelse för prestation, hälsa och välbefinnande.”

En lång och lugn lunch, gärna i harmonisk miljö och tillsammans med goda arbetskamrater, lönar sig.