Fler och fler koppar kaffe

Av Fayme Alm

Fikakulturen breder ut sig, både över landet och över åldrarna. Att det blir mer och mer populärt att hänga på kafé speglas också i statistiken. Restaurangindex för april månad 2010 visar att omsättningen på kaféer och konditorier fortsätter att öka mycket starkt. Men vad krävs av dem som serverar kunderna? Vi lät frågan gå vidare.

Att ta en fika har både blivit vanligare och mindre pretentiöst. Under 1900-talet var ”ett besök på kondis” något som man föreslog när man skulle göra något lite lyxigt eller högtidligt. Idag frågar de flesta av oss om vi ska ”ta en fika”, utan att det vilar någon som helst högtidlighet över det förslaget. Men. Inget nytt under solen… Att hänga på kafé har vi gjort länge. Redan 1774 skrev Carl von Linné i sin almanacka att det fanns kaffehus i varje stad i Sverige. I Stockholm redan från 1680-talet, enligt uppslagsverken.

Utvecklande jobb
Jennie Westergren jobbar på kafé Hava Java i Halmstad och är också fackligt aktiv inom HRF, Hotell- och restaurangfacket. Hon gillar sitt jobb och tycker att hon hela tiden utvecklas genom att till exempel lära sig var de olika kaffesorterna odlas, hur de rostas och vad bakverk och annat gott innehåller. Viktigast av allt är att få nya gäster att komma tillbaka och stamgäster att stanna, säger Jennie Westergren.

- Det är gästen som styr. Och du vet aldrig vem du får som gäst. Det kräver att du är inkännande, speciellt om det är första gången som du möter gästen, och försöker förstå vad gästen vill ha.

Coolhetsfaktor
Kaféjobbet är ett vanligt genomgångsjobb, inte sällan ett deltidsjobb, som många söker utan att ha restaurangutbildning eller annan serviceutbildning. Kaféer med ung publik lockar ung personal, som vet att de kommer att möta jämnåriga under arbetstiden, om de får jobbet.

- Det finns en coolhetsfaktor bland unga människor, som lockar dem att söka jobb på kafé, utan att inse hur mycket arbete och stress som jobbet faktiskt ofta innebär. Det kan vara en bra stress, för det är stimulerande när det händer saker hela tiden, men man måste kunna hantera stressen så att man är där, i mötet med kunden. Helt närvarande just där och just då, säger Jennie Westergren.

Flera av de som jobbar deltid på kafé väljer att inte gå med i facket. Den förhållandevis låga timpengen gör att avgiften skulle äta upp en alltför stor del av lönen. HRF har dock under våren 2010 kunnat se sitt medlemsantal öka för första gången på flera år, men ännu finns inga siffror på om de flesta av de nya medlemmarna jobbar på kafé eller på restaurang.

Lägre restaurangmoms – fler jobb
Eva Östling Ollén är ny vd för SHR, Sveriges hotell- och restaurangföretagare. Hon gläds åt kaférörelsens starka ökning, men pekar också på att hela branschen skulle kunna växa ännu mer om restaurangmomsen sänktes och blev lika låg som momsen på mat från en livsmedelsbutik, det vill säga 12 procent istället för nuvarande 25 procent.

- Vi har låtit Handelns Utredningsinstitut, HUI, undersöka vad sänkt restaurangmoms skulle innebära. Rapporten visar att 15.000 nya jobb skulle kunna skapas med lägre moms. Många av dessa jobb skulle gå till unga och invandrare, som ofta har ett språk till utöver svenskan. Och tvåspråkighet är något som restaurangnäringen uppskattar mer och mer, säger Eva Östling Ollén.

Sedan 2009 ger EU sina medlemsländer möjlighet att sänka momsen på restaurangmat, vilket några länder redan gjort. Om förslaget från SHR får genomslag skulle Sverige kunna lämna topplaceringen som landet med världens högsta restaurangmoms.

Läs rapporten ” Sänkt moms – högre sysselsättning? En studie av restaurangnäringen” här:
http://www.shr.se/upload/S%C3%A4nkt%20restaurangmoms%20-%20HUI-studie%20juni%202010.pdf