Dricker du?

Av Fayme Alm

Många arbetsledare tycker det är pinsamt eller olustigt att fråga medarbetaren om hon eller han har problem med spriten. Trots signaler, som tyder på att något inte är som det borde, sker därför ofta ingenting förrän riskbruket blivit ett missbruk och arbetsledaren är tvungen att gripa in. Med ett enkelt test kan företagshälsovården enkelt fånga upp de som befinner sig i riskzonen.

Alkohol är ett stort problem på svenska arbetsplatser. Lågt räknat kostar alkoholmissbruket cirka en procent av Sveriges BNP. Det är lika med 30 miljarder kronor. Cirka två tredjedelar av denna summa, alltså 20 miljarder, är det arbetslivet som betalar. De rör sig om sämre insatser från medarbetare som under arbetstid är påverkade av alkohol, sjukfrånvaro och så de för tidigt döda.

Alkohol är också ett tabubelagt ämne. Att bli placerad i ”alkoholistfacket” är fortfarande förknippat med skuld och skam. Så trots att alkoholkonsumtionen ökat kraftigt i Sverige under de senaste tio till femton åren, väljer många att placera sig själv i gruppen som inte har några svårigheter att hantera alkoholhaltiga drycker.

Chans för riskbrukare slippa bli missbrukare
Som så ofta annars, handlar det inte om antingen eller. I realiteten är det många som rör sig någonstans mitt emellan när det gäller alkoholkonsumtion, i den grupp som kallas för riskbrukare. Här kan man befinna sig i olika grader och under längre eller kortare tid.

- Ganska många har problem någon gång och många nyktrar till på egen hand, de självläker. Men om de inte gör det, är det viktigt att få knuffen, säger Gunnar Wetterberg, författare till boken ”Alkoholen, samhället och arbetslivet”.

Den knuff som Gunnar Wetterberg talar om är den metod som tagits fram för att fånga upp dem som riskerar att bli missbrukare. Den är utarbetad av Riskbruksprojektet, som regeringen initierat.

Företagshälsovården har helt accepterat metoden och använder den flitigt. Med hjälp av ett blodprov och ett formulär med tio frågor kollas alkoholvanor, beroendesymptom och skadlig konsumtion.

Det är en enkel metod och görs samtidigt som man tittar på andra livsstilsmönster, som till exempel motion och stress. På testet får man återkoppling i form av rådgivning, som inte är moraliserande eller tillrättavisande. Syftet är att öka medarbetarens självkännedom och ge en referensram att förhålla sig till.

Vad är ett riskbruk?
Med hjälp av WHO:s definition formulerar Riskbruksprojektet det så här: ”Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger.”

- Det är inte arbetsplatsernas fel att folk super, men poängen är att de flesta människor finns där och därmed kan vi nå dem innan de riskerar att bli missbrukare. Dessutom är det inte roligt att ha kollegor som mår dåligt, det smittar lätt av sig, så jag tycker att Riskbruksprojektet är jättebra, säger Gunnar Wetterberg.

På svenska arbetsplatser ligger andelen riskbrukare bland de anställda på mellan tio och tjugo procent.

Läs mer om Riskbruksprojektet här: http://www2.fhi.se/templates/Page____9150.aspx.