Vem är begåvad?

Av Fayme Alm

Begåvningstest blir vanligare och vanligare i samband med rekryteringar och omplaceringar. Men går det att mäta begåvning? Och hur vet man att testet är korrekt utformat?

Forskningen visar att begåvning är det bästa sättet att förutsäga arbetsprestation. Oavsett yrke eller roll. Alltså inte särskilt märkligt att begåvningstesterna blir mer frekventa hos arbetsgivarna. Testerna finns i olika varianter. Vanligtvis är det problemlösningsuppgifter som ska lösas på tid, helst så fort som möjligt. Ofta handlar det om att se mönster och sammanhang.

”Den som får höga poäng på ett begåvningstest har i regel förmågan att i nya situationer snabbt förstå hur saker och ting hänger ihop utan att ha tidigare erfarenhet av själva grejen. Detta är mätbart. Att man har den egenskapen har samband med flera saker, som till exempel hur man tar in nya upplysningar och vilken förmåga till problemlösning som man har. Såväl praktiskt som teoretiskt”, säger Sara Henrysson Eidvall, som är legitimerad psykolog, med specialistbevis i arbetslivets psykologi, och som undervisar i personbedömning och urval på psykologprogrammet vid Stockholms universitet.

Enbart positivt med begåvning
Att ha hög begåvning innebär att man per automatik får flera fördelar. Begåvade personer lyckas bättre både i skolan och i sitt arbete. Hög begåvning visar också på positiva samband när det gäller hälsa, inkomst, skilsmässor och andra faktorer som rör livet i stort. Här är forskningen klar. Men, det är värt att notera att forskningen bygger på gruppnivå. På individnivå kan det se annorlunda ut.

”Att vara begåvad är ett mönster av beteenden som sammanfaller med hur man problemlöser uppgifter, som hjälper oss att klara en mängd situationer i vardagen. Problemlösningsförmågan får större och större betydelsen ju mer komplext vårt samhälle blir”, säger Sara Henrysson Eidvall.

Medfött och svårt att förvärva
Och visst skulle man önska att vi var fler som var bättre på problemlösning och fick tillhöra denna högprivilegierade grupp, men i dagsläget finns det inget som tyder på att det går att utveckla personlig intelligens mer än i liten utsträckning.

”I den vetenskapliga världen är begåvning något som till stor del är medfött och svårt att påverka, vilket kan upplevas som orättvisst, men så vitt vi vet idag, är det så. Nya rön kan komma”, säger Sara Henrysson Eidvall.

Internationell standard på väg
Det är ingen större apparat att testa begåvning, det är enkelt och det går fort att mäta. Däremot så är spektrumet stort när det gäller hur begåvningstesterna idag är utformade. Vissa av testerna är mer eller mindre hemsnickrade och helt utan vetenskapligt stöd, medan andra lutar sig mot vetenskapen.

För att råda bort på godtyckligheten har initiativ tagits till en internationell ISO-standard. Det är Sverige tillsammans med 16 andra länder som arbetar med att skapa en gemensam måttstock för bedömningsmetoder i arbetslivet, som just tester, intervjuer, cv, bedömningar av organisationer med mera.

”Det handlar om när man ska göra en bedömning, hur man ska göra den, vilken grundläggande idé man utgår från, vilken metod man använder, vilken forskning man lutar sig mot. En kvalitetssäkring av testet”, säger Sara Henrysson Eidvall.

En internationell standard ska göra bedömningar i arbetslivet mer effektiva och rättvisa samt ge bättre beslutsunderlag. Det ska också bli enklare att göra systematiska uppföljningar för att se om metoderna är framgångsrika och om man når de avsedda målen.

Läs mer om intelligenstest här: Svenska Mensa, www.mensa.se

Läs mer om ISO-standarden för bedömningsmetoder i arbetslivet här: www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=%40projekt&PROJID=1890&menuItemID=9665